Palacio Taranco, Franskinspirerat palats i Montevideos gamla stadskvarter, Uruguay

Palacio Taranco är en ljusbeige stenbyggnad med krökt fasad mot Plaza Zabala, vars övre del har en balustrad med stenurnor och ett runt emblem. Nedanför öppnar sig tre valv med svarta smidesjärngrindar, inramade av huggna blom- och volutmönster. Inuti leder en marmortrappa till stora salongen, matsalen, rökrummet, biljardrummet och biblioteket.

Bröderna Ortiz de Taranco köpte tomten efter Casa de Comedias, Montevideos första teater, och anlitade 1907 de franska arkitekterna Charles Louis Girault och Jules Chifflot León för sin bostad, färdigställd 1910. Staten köpte den 1943; 1972 blev den Museum för dekorativ konst och 1975 nationellt historiskt minnesmärke. 1979 undertecknades här Acta de Montevideo, som avslutade den påvliga medlingen i Argentinas och Chiles tvist om Beaglekanalen.

Palatset har sedan 1972 hyst Museo de Artes Decorativas. Salongerna bevarar familjen Tarcos europeiska inköp: inlagda möbler i Ludvig XV- och Ludvig XVI-stil, flamländska tapeter och persiska gardiner samt målningar av Ribera, Van der Helst, Zuloaga och Sorolla. I källaren finns keramik, glas och bronser från grekisk-romersk och näraöstlig tid.

Platsen ligger i hörnet av 25 de Mayo och 1° de Mayo i den historiska stadsdelen och är lättillgänglig till fots. Planera tillräckligt med tid för att gå genom de olika rummen och se samlingarna i lugn takt.

I denna residens undertecknades 1979 Acta de Montevideo, som beseglade den påvliga medlingen i gränstvisten mellan Argentina och Chile om Beaglekanalen. Byggnaden öppnades som Museum för dekorativ konst 1972 och förklarades som nationellt historiskt monument 1975.