Ezeiza Family House, Kolonial herrgård i San Telmo, Buenos Aires, Argentina

Ezeiza-huset är ett tvåvåningshus i italianiserande stil vid Defensa 1179 i San Telmo, på en tomt som är 15 meter bred och 62 meter djup. Tre gårdar med namnen del Árbol, del Tiempo och de los Ezeiza följer på varandra inåt, förbundna med korridorer längs norra muren, med rummen i söder och gallerier på båda våningarna. Järnkolonner med korintiska kapitäl bär gallerierna, bottenvåningen är klädd i Carraramarmor och gårdarna har kvar sina svartvita schackrutiga plattor.

Huset byggdes för Elías och Eduarda Ezeiza, ättlingar till invandrare från Albistur i Baskien; inget dokument styrker det exakta byggåret, men 1876 anges vanligen. Enligt deras ättlingar flyttade familjen till Barrio Norte efter gula febern-utbrottet 1871, liksom många förmögna familjer i Buenos Aires. År 1910 inrymdes en folkskola, senare Instituto Nacional de Sordomudos; efter krisen 1930 blev huset ett conventillo med 32 familjer.

De tre gårdarna heter del Árbol, del Tiempo och de los Ezeiza, och den mellersta domineras av ett träd. Bottenvåningen är klädd i Carraramarmor som förmögna familjer lät hämta från Italien, och järnkolonnerna avslutas med korintiska kapitäl. Aljibe, cisternen, försåg huset med knappt drickbart vatten.

Ingången ligger på Defensa-gatan 1179, en halv kvarter från Plaza Dorrego. Innanför förbinder en korridor längs norra muren de tre gårdarna, med rummen åt söder; två trappor, en tillagd 1980, leder upp till de övre gallerierna. Butikerna ligger i bottenvåningen och i mellanvåningar som byggts in i de höga rummen.

Bottenvåningens beklädnad av Carraramarmor låg dold i decennier och kom fram först vid renoveringen 1980 av arkitekterna Raúl Servente, Félix Alemán och Juan Firpo, som också fann den ursprungliga aljiben, den cistern som försåg huset med vatten.