Año Nuevo Lighthouse, Fyr i Ushuaia-departementet, Argentina

Año Nuevo-fyren är ett 23,5 meter högt torn på Isla Observatorio, målat i horisontella vita och grå band, med det gamla fyrvaktarhuset av rött tegel vid foten. Fokalplanet ligger 65,5 meter över havet och den sänder tre vita blixtar med 8 sekunders mellanrum i en 32-sekundersperiod, med 39 km räckvidd. Den har varit i drift sedan 1 oktober 1902 och drivs av solpaneler.

Vid 7:e Internationella Geografiska Kongressen i Berlin 1899 bad Royal Geographical Society och British National Antarctic Expedition Argentina att bygga en fyr, en väderstation och ett magnetiskt observatorium så att antarktiska expeditioner kunde kontrollera sina instrument. Argentina valde Año Nuevo-öarna och platsen invigdes 1902. Jean-Baptiste Charcot med Français och Otto Nordenskjöld med Antarctic besökte den; stationen och observatoriet monterades ned 1917.

Fyren förvaltas av Argentinas Servicio de Hidrografía Naval. Anläggningen invigdes 1902, sedan Royal Geographical Society och den brittiska nationella antarktisexpeditionen vid geografikongressen i Berlin 1899 bett Argentina om en fyr, en väderstation och ett magnetiskt observatorium för att kontrollera antarktisexpeditionernas navigationsinstrument.

Fyren ligger på en ö och nås bäst med båt när sjöförhållandena är lugna och vädret klart. Besökare bör planera sitt besök med tanke på det oförutsägbara vädret som är typiskt för denna södra region.

De tre vita blixtarna, med 8 sekunders mellanrum i en 32-sekundersperiod, når 39 km, cirka 21 sjömil. Tornet ersatte fyren i San Juan del Salvamento, som Jules Verne gjorde känd som Världens ände-fyren.