Cabo de Hornos National Park, Nationalpark i Wollaston skärgård, Chile

Cabo de Hornos nationalpark omfattar dussintals öar och mindre landmassor inom Wollaston skärgård, med brant terräng som reser sig till klippiga toppar. Landskapet stödjer havsfåglar, marina däggdjur och specialiserade växtsamhällen anpassade till det extrema sydliga klimatet.

Regionen kring Kap Horn siktades den 29 januari 1616 av den holländska köpmannen Isaac Le Maire, som gav den namnet Hoorn efter den holländska stad expeditionen utgick från. Chiles jordbruksministerium inrättade nationalparken den 26 april 1945 genom högsta dekret nr 995 på ögrupperna Wollaston och Hermite. År 2005 tog Unesco in den i biosfärreservatet Cabo de Hornos tillsammans med nationalparken Alberto de Agostini.

Namnet Hoorn kommer från den nederländska stad som expeditionen 1616 avgick från, inte från uddens form. Parken ingår i biosfärområdet Cabo de Hornos, som Unesco utsåg 2005 tillsammans med nationalparken Alberto de Agostini. Att runda Kap Horn räknas fortfarande som en milstolpe i seglingshistorien.

Det finns ingen landväg till parken; inträde sker sjövägen. Från Puerto Williams tar båtresan cirka 12 timmar. Från Punta Arenas trafikerar kryssningsflottan Australis rutten från oktober till april. Parken förvaltas av CONAF.

Det skyddade området bevarar världens sydligaste skogsekosystem och innehåller ungefär 5 procent av den globala mångfalden av bryofyter. Dessa små växter utgör en väsentlig del av landskapet under sådana hårda förhållanden.