Huaca Cao Viejo, Arkeologisk plats i La Libertad, Peru

Huaca Cao Viejo är en stympad adobepyramid från Mochekulturen i Chicamadalen, uppförd av sju överlagrade byggnader under fem sekler. I sitt sista skick nådde den 30 meters höjd på en kvadratisk bas om cirka 120 meter per sida, med en lång ramp på ena sidan upp till toppen. Väggarna bär polykroma reliefer i åtta tematiska grupper, bland annat människooffer, krigare och Ai Apaec. Framför ligger en muromgärdad ceremoniplats med en lång plattform och ett litet reliefdekorerat rum.

Bygget inleddes omkring år 200 e.Kr. och huacan fungerade som ett moche-administrativt och ceremoniellt centrum som kontrollerade Chicamadalen. Den övergavs omkring 650, strax före en stark El Niño vars skyfall förödde monumentet. Mellan 800- och 1300-talen återanvände människor från lambayequekulturen den muromgärdade ceremoniplatsen som begravningsplats.

Cao-damen, en kvinna på 1,45 m i åldern 20 till 25 år, begravdes omkring 400 e.Kr. på en mellanliggande plattform med 18 halsband av guld, silver, lapis lazuli, kvarts och turkos, trettio guld- och silvernässmycken samt förgyllda kopparkronor. Hennes kropp bär fortfarande tatueringar av ormar och spindlar, tolkade som tecken på jordens fruktbarhet eller på en sierskas gåvor. Mumien och gravgodset visas i platsens museum.

Platsen ligger 6 km från Magdalena de Cao och 60 km norr om Trujillo, på Chicamaflodens högra strand mot Stilla havet. En lång ramp på ena sidan av pyramiden ledde upp till toppen med ceremoniell gård, inhägnat rum, huvudplattform och altare. Dama de Cao visas i en sal i museet i entrépaviljongen.

Moche-folket begravde varje äldre byggnad under en ny, så pyramiden växte i sju överlagrade faser under fem århundraden. Arkeologer under Régulo Franco har undersökt platsen sedan 1990 och tillkännagav 2006 graven tillhörande Cao-damen, funnen på en mellanliggande plattform.