Jirishanca, Bergstopp i Cordillera Huayhuash, Peru

Jirishanca är en 6 094 meter hög topp i Cordillera Huayhuash, på gränsen mellan regionerna Áncash och Huánuco. Två branta, taggiga toppar förenade av en hög snösadel reser sig över en brun lägre kam; mörka, nästan lodräta klippryggar och rännor skär genom snön, och ett litet klippsteg bryter huvudväggen. Dess pyramidformiga profil liknas vid en nål med trubbig spets.

Österrikiska bergsbestigarna Toni Egger och Siegfried Jungmeir genomförde den första dokumenterade bestigningen i juli 1957 via nordöstra sidan. Denna tidiga klättring markerade en viktig milstolpe i klättringshistorien för Huayhuash-bergen.

Namnet kommer från quechua: hirish betyder kolibri och hanka snötäckt berg eller glaciär, vilket ger både "kolibrinäbbens topp" och "kolibrins snöberg". Den spanska formen Jirishanca kommer från peruanskt bruk, och Jirishanca Grande skiljer berget från närliggande Jirishanca Chico i samma bergskedja.

De flesta expeditioner utgår från staden Chiquian och äger rum mellan maj och september när vädret tillåter säkrare klättring. Klättrare bör förbereda sig för teknisk klippklättring och arbeta med erfarna bergsguider för att navigera rutten säkert.

Vraket av en peruansk militär Douglas DC-3, flyg FAP403 från Pucallpa till Lima, träffade en isvägg på sydöstra sluttningen den 16 november 1954 på cirka 5 500 meter; alla 24 ombord omkom och vraket hittades den 4 december. Bjärgade delar fördes till polisens underofficersskola i Yungay, och rester ligger vid Laguna Solterococha.