Vitcos, Arkeologisk plats i distriktet Vilcabamba, Peru

Vitcos är en arkeologisk plats på en bergsrygg i departementet Cusco, med ruiner av stenstrukturer, jordbruksterrasser och gamla kanaler utspridda över terrängen. Platsen visar inkafolkets byggmetoder och bosättningsmönster.

Inkafolket ockuperade Vilcabambaområdet omkring 1450 och gjorde Vitcos till ett viktigt centrum. Efter segern vid Ollantaytambo 1537 drog sig Manco Inca hit, men Rodrigo Orgóñez plundrade platsen i juli. Manco mördades i Vitcos 1544 av spanska avfällingar. I juni 1572 intog spanska styrkor Vitcos och därmed upphörde den nyinkaiska staten.

Vitcos bär det lokala quechuanamnet Rusaspata efter åsen där det ligger; omkring 1 km söder om inkapalatset finns helgedomen Ñusta Hisp'ana, "den vita stenen" (även Yurak Rumi eller Chuqip'allta). Kungliga inkor bodde i Vitcos och ceremonier hölls vid helgedomen; 1570 bosatte sig två katolska munkar nära Vitcos och en av dem ledde en attack som skadade helgedomen.

För att nå platsen måste man ta en buss från Cusco till Vilcabamba och sedan vandra genom skogsbeklädd terräng med en lokal guide. En guide är nödvändig för navigering och tolkning av ruinerna.

Ruinerna var lokalt kända som Rosaspata tills upptäcktsresanden Hiram Bingham kopplade dem till historiska dokument 1911. Denna koppling mellan lokalt minne och arkeologisk forskning avslöjar hur tidigare kunskap förblev inbäddad i landskapet.