Sayhuite, Arkeologisk plats i Curahuasi, Peru

Sayhuite är ett stenmonument med över 200 djur- och geometriska former djupt inristade i granit, beläget på en kulle. Ristningarna bildar ett intrikat system av kanaler, bassänger och stigar som visar den forntida kunskapen om att hantera vatten och land.

Sayhuite var ett ceremoniellt centrum för inkafolkets vattendyrkan; John Hemming hänvisar till en kolonial skildring som beskriver ett tempel med kolonner draperade i tyger med guldband "lika tjocka som en hand". Templet sköttes av prästinnan Asarpay, som kastade sig i den närbelägna 400 meter djupa ravinen för att undgå spanska styrkor. Vilka som högg monoliten är okänt.

Namnet Sayhuite kommer från quechua sayay ('upprätt') och riti ('is'). Monolitens övre hälft har över 200 ristningar av växter, djur, terrasser, kanaler, trappor och dammar. Federico Kauffman Doig kopplade de ristade kattdjuren till Qhoa i befruktande roll och menade att stenen var en gigantisk paccha för vattenkulten.

Platsen ligger vid kilometer 45 på vägen Abancay–Cusco, 3500 meter över havet, cirka tre timmar från Cusco. Monoliten står på toppen av en kulle som heter Concacha och nås till fots över ojämn mark, så stadiga skor är till hjälp. Regnvatten samlas i de uthuggna fördjupningarna, så figurerna syns bäst i torrt och klart ljus.

Monoliten står på toppen av en kulle som heter Concacha. Dess övre yta visar terrasser, dammar, bevattningskanaler, pumor och ödlor, vilket arkeologen Gary Urton läser som en möjlig symbolisk karta över dalen. Federico Kauffman Doig kopplade de skulpterade kattdjuren till Qhoa och hålrummen som samlar regnvatten till en jättelik paccha för vattenkulten.