Mucusso National Park, Nationalpark i sydöstra Angola

Luengue-Luiana nationalpark, kallad Mucusso, omfattar 42 000 km² i provinsen Cuando i sydöstra Angola. Den avgränsas av Kavangofloden i väster och sydväst, av gränsen mot Namibia i söder, av Cuandofloden i öster och av Longa-Mavinga nationalpark i norr. Mestadels är det öppen skog av Burkea, Baikiaea, Pterocarpus och Erythrophleum på urlakad sandjord, med 10–15 km breda papyrusbevuxna översvämningsgräsmarker längs Cuando.

Parken inrättades den 29 december 2011 genom nationalförsamlingens dekret nr 38/11, som utropade nationalparkerna Luengue-Luiana och Mavinga. Den nya parken omfattade de tidigare reservaten Luiana och Mucusso. Under kolonialtiden inrättades jaktreservat (coutadas) i området; få strider ägde rum under självständighetskriget 1961-1974, men under inbördeskriget 1975-2002 utkämpades strider här och tusentals landminor lades ut.

Parkens namn kommer från Mucusso, ett av de två reservat (vid sidan av Luiana) som 2011 slogs samman till Luengue-Luiana. Området var organiserat som coutadas, jaktreservat från kolonialtiden, innan det blev skyddsområde. Parken förvaltas av Angolas ministerium för hotell och turism; i september 2019 besökte prins Harry den och talade om röjningen av de landminor som inbördeskriget lämnat.

Besökare behöver få tillstånd från parkens myndigheter eftersom området har delar utan kartläggning och pågående minröjningsarbete. Det är viktigt att ha lokal vägledning när man rör sig genom parken för att vara säker.

Parken gränsar över Cuandofloden till Zambias Sioma Ngwezi nationalpark och i söder till Namibias Bwabwata nationalpark, inom det gränsöverskridande Kavango-Zambezi-skyddsområdet som omfattar Angola, Namibia, Botswana, Zambia och Zimbabwe. År 2019 uppskattade HALO Trust att 153 minfält återstod i Luengue-Luiana och angränsande Longa-Mavinga, och regeringen lovade 60 miljoner dollar för att röja dem före 2025.