Horom Citadel, Bronsåldersfästning i Shirakprovinsen, Armenien.

Horom citadell, även kallad Orom eller Horrom, är en cyklopisk befästning på två stora kullar söder om huvudvägen mittemot Kamutdammen, cirka 1 km öster om byn Horrom i Shirakprovinsen. Dess murar av stora tuffblock omslöt omkring 4 km², med en uppskattad total försvarsomkrets på 7 km. I den sydvästra delen finns en muromgärdad inre borg, bredvid den en stor stenlagd byggnad med halvcirkelformad absid, omgiven av hällkistor.

Fästningen började som en bosättning från bronsåldern och förblev bebodd genom urartiska perioden, vilket omfattar ungefär tusen år av kontinuerlig bosättning. Varje ockupationsepok lämnade spår genom keramik och verktyg som avslöjar hur regionen bibehöll betydelse över flera civilisationer.

En lokal tradition som folkloristen Aram Ghanalanyan nedtecknade förbinder namnet Horom med Hripsime, en dotter till kungen av Ani, som tillbringade sommaren här och grundade en fästning på Ghalachi-kullen; byn ska ha fått sitt namn efter henne. Arkeologen Ye. Bayburdyan härledde i stället namnet från Rom, med stöd av romerska kulturspår i utgrävningarna.

Horom-citadellet ligger cirka 1 km öster om byn Horrom i provinsen Sjirak, på två kullar söder om huvudvägen och mittemot dammen och Kamut-reservoaren. Marken är ojämn och beströdd med skärvor och obsidianflisor, så stadiga skor behövs. Delar av platsen berörs av pågående utgrävningar.

Platsen utgör en del av ett större försvarsnätverk med två andra urartiska fort i närheten vid Ghak och Shvaghtapa, vilket tyder på att detta område systematiskt kontrollerades och skyddades. Mönstret av dessa tre befästningar i landskapet avslöjar hur forntida makter organiserade sin militära närvaro.