The Armenian Genocide Museum-Institute, Minnesmuseum i Jerevan, Armenien.

Armeniska folkmordsmuseet-institutet ligger i en tvåvånings ringformad byggnad vars tak ligger i nivå med plattformen för minnesmärket över det stora folkmordet. I mitten finns en inre gård, kring vilken entréhallen och tre salar på andra våningen är grupperade: en inledande sal, en folkmordssal och en minnessal. På gården står en stenhuggen korssten på 8 gånger 3 meter formad som en grav, huggna av Ferdinand Arakelyan.

Museet öppnade den 24 april 1995, på 80-årsdagen av folkmordet, som den fjärde delen av minneskomplexet tillägnat offren. Det inrättades genom ett beslut av Armeniens regering den 7 mars 1995 som ett forskningsinstitut inom Nationella vetenskapsakademin, och den permanenta utställningen öppnade på självständighetsdagen den 21 september 1995. Arkitekterna Sashur Kalashyan och Lyudmila Mkrtchyan ritade den ringformade tvåvåningsbyggnaden med en skulptur av Ferdinand Arakelyan.

Museet öppnade den 24 april 1995, på 80-årsdagen av deportationerna och massakrerna 1915-1923, som den fjärde delen av minnesanläggningen på kullen. Vid invigningen välsignade katolikos Garegin I grundarna och donatorerna och överlämnade en relik av en armenisk martyr hämtad från Deir ez-Zors öken. Den fasta utställningen samlar dokument och fotografier om den internationella opinionens reaktion på folkmordet.

Platsen ligger på en kulle och kräver en klättring, så bekväma skor och tid att utforska bör planeras. Att besöka en lugnare dag kan ge en mer fokuserad och reflekterande upplevelse.

Museet öppnade den 21 september 1995, Armeniens självständighetsdag, efter en första etapp som invigdes den 24 april 1995, på 80-årsdagen av deportationerna. På innergården står en 8 gånger 3 meter stor stenkorssten formad som en grav, huggen av Ferdinand Arakelyan, som också gjorde skulpturarbetet. Arkitekterna var Sashur Kalashyan och Lyudmila Mkrtchyan.