Saint Karapet Monastery, Armeniskt apostoliskt kloster i provinsen Ararat, Armenien

Sankt Karapet-klostret består av en kupolförsedd kyrka, ett klocktorn, ett kapell och en gravkammare inom en muromgärdad anläggning. Kyrkan av beige sten har en rund trumma och ett spetsigt tak; dess västra portal bär en relief av Jungfrun med barnet flankerad av änglar, huggna av Sargis Vardapet. Kapellet och klocktornet står väster om kyrkan, det senare med en förfallen pelarkupol.

En inskrift anger att familjen Orbelian grundade klostret i början av 1300-talet som dynastisk gravplats. Kyrkan byggdes 1301 av Gontsa, hustru till prins Jalal, son till prins Tarsayich Orbelian, med Kirakos Vardapet Getketsi som grundare och But som arkitekt. En inskrift från 1593 visar klostret stående, en från 1725 visar det i ruiner och övergivet; jordbävningen 1679 förstörde det tillsammans med närliggande kloster. Byggnader från 1896–1898 tyder på en kort restaurering i slutet av 1800-talet.

Kyrkans västra portal har en relief av Jungfrun med barnet flankerad av änglar, med Adam ovanför och evangelisternas symboler runt om; en inskrift anger skulptören Sargis Vardapet. Inuti ligger en stor sten med en örn som håller en bagge, släkten Prosjyans vapen.

Klostret ligger 6 km sydväst om byn Lusashogh, i den övergivna bosättningen Moshaghbyur på norra sluttningen av Urtsbergen, till höger om vägen Vedi–Lusashogh. Sista sträckan är grusväg; kyrkan, gaviten och klocktornet nås till fots genom den muromgärdade gården. Gavits golv är täckt av spillror, så se var du sätter fötterna.

Kyrkan grundades av munken Kiragos Getketsi och byggdes av arkitekten But; en inskrift på västportalen tillskriver munken Sargis reliefen av Jungfrun med barnet, med Adam ovanför och evangelisternas stjärntecken. En stor omkullfallen sten inne i kyrkan bär Prishyan-släktens vapen: en örn med en bagge i klorna.