Armavir, Forntida stad i provinsen Armavir, Armenien.

Armavir är en arkeologisk tell på Araratslätten, 1 km väster om byn Armavir och 7–8 km sydväst om staden Armavir. Fotografiet visar en bred, låg jordhöjd med horisontella lager av brun och beige jord, ojämn topp och en tunn linje mörkgrön vegetation vid foten; inga murar, kolonner eller inskrifter syns på ytan.

Platsen har varit bebodd sedan 6000-talet f.Kr. och valdes 331 f.Kr. till Armeniens huvudstad efter att orontiderna frigjort sig från akemenidernas rike. Kung Argishti I av Urartu hade redan under första halvan av 700-talet f.Kr. byggt fästningen Argishtikhinili här. Under Abbas I förflyttades armenierna till Persien och antika Armavir övergavs; 1613 återuppbyggde sju armeniska familjer en by 1 km öster om ruinerna.

Namnet Armavir hör samman med armenisk tradition: 400-talshistorikern Movses Khorenatsi tillskriver grundandet åt Aramais, sonson till Hayk, och kallar platsen det armeniska kungarikets första huvudstad. Utgrävningar har gett lertavlor från akemenidisk tid med elamitisk skrift och avsnitt ur Gilgamesheposet, samt hellenistiska grekiska inskrifter från omkring 200-talet f.Kr. med verser av Hesiodos, rader av Euripides, en lista över makedonska månader och namn på orontidiska kungar.

Ruinerna ligger på en låg jordhöjd på Ararat-slätten, omkring 1 km väster om byn Armavir och 7–8 km sydväst om staden Armavir, nära byarna Haykavan, Jrashen och Nor Armavir. Inga byggnader står kvar på höjden idag, så man letar efter spår i markytan och band av blottad jord snarare än murar. Platsen nås via väg från byn; marken är ojämn och skuggfri.

Lertavlor funna i Armavir bär elamitisk skrift från akemenidisk tid, bland annat avsnitt ur Gilgamesheposet. Grekiska inskrifter från 300-talet f.Kr. bevarar verser av Hesiodos, rader av Euripides, en lista över makedonska månader och namn på orontidiska kungar.