Galičica, Bergstopp i Galičica nationalpark, Nordmakedonien

Galičica är ett berg som sträcker sig över gränsen mellan Nordmakedonien och Albanien, med högsta punkten Magaro på 2 255 meter. Den makedonska sidan är skyddad som Galičica nationalpark och omfattar 227 kvadratkilometer mellan Ohridsjön och Prespasjön. Massivet delas in i fyra delar, bland annat Stara Galičica i söder, där två glaciära cirkar ligger på 2 030–2 070 och 1 850–1 900 meter.

Galičicas makedonska sida utsågs till nationalpark 1958 och omfattar 22 750 hektar mellan Ohridsjön och Prespasjön. Kalkstenslagret, 500–550 m tjockt och vilande på paleozoiska metamorfa silikater, ger berget Dinariska systemets karstformer. Skogsarealen ökade från omkring 40 % på 1950-talet till 58 % 2007, medan betesmarken minskade från 50 % till 24 %.

Berget har två namn: Galičica på makedonska och Mali i Thatë, ”torrt berg”, på albanska. Kalkstenen gör Galičica till ett av Nordmakedoniens torraste berg: i höglandet finns bara några få permanenta källor med mycket låg avkastning, och källor som uppträder efter snörika vintrar torkar ut på sommaren. På platån i den mellersta delen, omkring 1400 m, ligger fyra karstpoljen med egna namn.

Kalkstensberggrunden gör Galičica till ett av Nordmakedoniens torraste berg: uppe på höjden finns bara några få ständiga källor, och en del källor som tränger fram efter snörika vintrar torkar ut på sommaren. Ta med allt vatten du behöver. Ohridstranden är däremot rik på källor, särskilt vid Sveti Naum-klostret.

Från toppen kan du se två sjöar på olika höjder ligga sida vid sida, vilket skapar en ovanlig geografisk vy. Detta arrangemang gör panoramat från toppen särskilt minnesvärt för besökare.