Rock Rest, Hus i Kittery, USA

Rock Rest är ett trähus i Cape-stil på 1½ våning vid 167 Brave Boat Harbor Road, nära vägen, med genomgående pulpettakstakfönster fram och bak som bildar en rejäl andra våning. Till höger sträcker sig en stor inglasad veranda och en gavelportik skyddar entrén. Norr om huset framstår gästhuset/garaget från gatan som ett garage med två fack och en halv våning, med en större bakre del med gemensamhetsrum nedtill och gästrum upptill.

Clayton och Hazel Sinclair, båda från New York City, köpte fastigheten 1938 och började ta in inneboende innan andra världskriget slutade. De öppnade formellt Rock Rest som sommargästhem 1946 och drev det till 1977; de stängde endast på grund av dålig hälsa, fyra år efter Maines lag från 1971 om offentliga inrättningar. Fastigheten listades i National Register of Historic Places 2008.

Hazel Sinclairs mat lockade gäster genom ryktesvägen, och Sinclair-paret annonserade med vykort till en lista de skötte själva, inte i The Negro Motorist Green Book. Valerie Cunningham, vars faster drev Rock Rest, beskrev i PBS-dokumentären Driving While Black (2020) den goda hembakade maten, en köksträdgård och skuggande träd.

Huset är tillgängligt från allmänna vägar i Kittery och kan ses från utsidan. Detaljerad information om ägande och bevarandestatus finns i National Register of Historic Places register.

Rock Rest annonserade aldrig i The Negro Motorist Green Book; Sinclair-paret skickade vykort till en lista de själva höll. National Museum of African American History and Culture förvarar föremål från platsen, bland annat en sten med orden "Rock Rest" målade i vitt.