16th Street Bridge, Betongbro i Washington, D.C., USA

16th Street Bridge, även kallad Piney Branch Bridge, för 16th Street NW över Piney Branch och Piney Branch Parkway på en enda parabolisk betongbåge med 125 fots spännvidd och 45 fots stigning. Den ljusgrå betongytan har en mörkare bågring, och ett balusterräcke löper längs däcket. Bågen är inte armerad med stål; landfästena och underbyggnaden är armerad betong.

Kongressen godkände 1899 förlängningen av 16th Street NW, och arbetet nådde Piney Branch 1903. Det första spannet byggdes 1905–1907 men öppnades aldrig för trafik; ett andra följde 1909–1910. Dess formgivare W.J. Douglas beskrev parabellbågen som den första i USA och dåtidens längsta i världen. Renoveringar gjordes 1990 och från oktober 2014.

Bron markerar mötesplatsen för Sixteenth Street Heights, Crestwood, Columbia Heights och Mount Pleasant, där 16th Street NW korsar Piney Branch. Dess däck bär en 45 fot bred körbana med 8 fot breda trottoarer på var sida, och fyra ornamentala gjutjärnslyktor står där. Två liggande brons tiger på betongsocklar flankerar ändarna.

Bron är 65 fot bred: en 45 fot bred körbana med 8 fot breda trottoarer på var sida, avgränsade av granitkanter. Spannet korsar Piney Branch cirka 60 fot ovanför bäcken, så från trottoarerna ser man ner i dalen. Fyra gjutjärnslyktor står på bron och bronsliggande tigrar flankerar varje ände på betongsocklar.

Betongen innehåller krossad blå diorit, en natursten som ger ytan en tydlig kornig textur synlig på nära håll. Detta ovanliga materialval gör att bron skiljer sig från andra konstruktioner byggda under den eran.