Labour camp Rovnost, Tidigare arbetsläger i Jáchymov, Tjeckien

Arbetslägret Rovnost var en anläggning för internering och uranutvinning med vakttorn och säkerhetsstängsel runt området. Komplexet innehöll bostadsområden, gruvdrift och administrativa byggnader, allt inom ett kontrollerat område.

De första provisoriska barackerna för krigsfångar byggdes vid Werner-gruvan under nazistockupationen. År 1946 inhystes tillfångatagna tyska soldater där och i tre och ett halvt år ingick lägret i det sovjetiska GUPVI-systemet. Den 15 september 1949 stängdes krigsfånglägret och de första tjeckoslovakiska dömda anlände; 1949–1961 var Rovnost ett av de största och hårdaste av de 18 strafflägren.

Fångarna kallade den inhägnade korridoren mellan lägret och schaktet för ”Ulička ztracených nadějí” (De förlorade förhoppningarnas gränd) eller ”Ulička komunismu”. Jehovas vittnen som vägrade bryta uran fick stå i dagar i kylan framför kommendantbaracken. En minnesled, Jáchymovské peklo, passerar i dag förbi platsen.

Det tidigare lägret låg väster ovanför Jáchymov i Důlní vrchy vid Rovnost I-schaktet; vandringsleden Jáchymovské peklo passerar intill. Marken är ojämn och kan vara hal, stadiga skor är bra.

Uppgifter visar att fångar arbetade under extrema förhållanden med temperaturer i gruvorna som sjönk under fryspunkten. Det utvunna materialet levererade direkt bränsle till sovjetiska atomvapenprogram.