Propadený zámek, Ruinerna av en befäst bosättning nära Branov, Tjeckien

Propadený zámek är en fornborg på en udde i Křivoklátská vrchovina på cirka 340 meters höjd, ungefär 1 km sydväst om Branov. Fyra vallinjer delar ytan i fem delar. Den första stenmuren, cirka 40 cm hög, skär av den smalaste punkten; 40 m nordost ligger en massiv andra vall, delvis skadad av stentäkt, vars steniga underlag och brända lera med träavtryck visar att vallen bränts. Den tredje vallen ligger 150 m bort; den fjärde, tydligast i terrängen, härrör från medeltiden. Den enda dokumenterade ingången var en cirka 3 m bred passage mellan den fjärde vallen och klippkanten.

Platsen nämndes först av Jan Erazim Vocel. Josef Ladislav Píč kallade den slavisk utan bevis, medan Josef Maličký daterade befästningen till La Tène-perioden. Tomáš Durdíks ytundersökning fann inga bosättningsspår och antydde att den använts som tillflyktsort. Utgrävningar 2006–2007 bekräftade användning under Hallstatt- eller sen bronsålder och tidig medeltid.

Namnet Propadený zámek, även återgivet som Na Zpropadeném zámku, publicerades först av Jan Erazim Vocel. Arkeologerna tvistade om byggherrarna: Josef Ladislav Píč kallade anläggningen slavisk utan belägg, Josef Maličký daterade den till latènetiden, och Tomáš Durdík fann inga spår av bosättning och menade att den tjänade som tillflykt för traktens lantbefolkning i tider av fara.

Platsen ligger ungefär en timmes promenad från färjeläget V Luhu, längs en omarkerad stig utmed floden. Stadiga skor och viss uthållighet är viktigt eftersom stigen klättrar mot toppen.

Namnet ”Propadený zámek” (”insjunket slott”) nämndes först av Jan Erazim Vocel; platsen kallas också ”Na Zpropadeném zámku”. Arkeologen Tomáš Durdík fann inga spår av bosättning och antog att vallarna tjänade som tillflykt för befolkningen i omgivningen vid fara.