Mining cultural landscape Krupka, Gruvkulturellt landskap i Krupka, Tjeckien

Krupkas gruvkulturella landskap omfattar 790 hektar i östra Krušné hory, från 284 m vid järnvägen Děčín–Oldřichov till 807 m på Komáří hůrka. Skyddsområdet rymmer gamla gruvanläggningar – stollar, pingor, sejpy, varphögar och sänkor – bland annat Starý Martin-stollen med den längsta tennådern i Centraleuropa och den 75 m djupa Velká pinka på Komáří hůrka.

Tenn utvanns redan ur svallavlagringar i Krupkaområdet under bronsåldern, och själva gruvdistriktet härstammar från 1200-talet, vilket gör det till ett av de äldsta i de tjeckiska länderna. Från 1800-talet bröts förutom tenn och koppar även volfram, molybden, vismut, kalifältspat och fluorit. År 2014 förklarades det 790 hektar stora gruvlandskapet som skyddat landskapsområde, och 2019 skrevs det in på UNESCO:s världsarvslista som en del av gruvregionen Erzgebirge/Krušnohoří.

Namnet Krupka kommer från forntjeckiskans ord för en malmklump, och stadens medeltida kärna följer fortfarande en gruvbosättnings layout. Den gotiska kyrkan Jungfru Marie himmelsfärd, Helgeandshospitalets kyrka och renässanskyrkan Sankta Anna byggdes med gruvrikedomar. Den gamla gruvstigen från Krupka till Horní Krupka går fortfarande att vandra.

Landskapet utforskas bäst till fots, med vandringsleder som förbinder de viktigaste gruvplatserna. Ett besökscentrum erbjuder utställningar och information för att förstå hur gruvdriften fungerade här.

Große Pinge, ett enormt slukhål som är ungefär 140 gånger 45 meter brett och 75 meter djupt, visar hur djupt gruvdriften förändrade marken. Denna väldiga sänka bildades under århundraden när gruvarbetare utvann tenn och koppar under jorden.