Palác Colloredo-Mansfeld, Barockpalats i Gamla stan, Prag, Tjeckien

Colloredo-Mansfeldpalatset är en fyrflyglad barockbyggnad vid Karlova 189/2 i Prags Gamla stad, inte på Gamla stortorget. Dess tvåvånings huvudfasad har en högbarock portal med vaser, putti och Colloredo-Mansfelds vapen, tillskriven Antonín Braun. Flyglarna omger en rektangulär gård med en Neptunusfontän i sandsten från omkring 1735.

Här låg ett romanskt, senare gotiskt hus som byggdes om i senrenässansstil vid 1600-talets början; natten mellan 8 och 9 november 1620 höll Fredrik av Pfalz kungliga råd sitt sista sammanträde här efter slaget vid Vita berget. Greve Breda inledde omkring 1700 den högbarocka ombyggnaden, sannolikt ritad av Giovanni Battista Alliprandi och fullbordad av František Ignác Prée för greve Jindřich Pavel av Mansfeld, som köpte palatset 1735.

Palatset har fått sitt namn efter familjen Colloredo-Mansfeld, som erhöll det 1848 som hemgift till prinsessan Vilemína Josefína; hon lät 1853 göra om fasaden och interiörerna i nyrokokostil efter wienska förebilder. Byggnaden ägs i dag av staden Prag och förvaltas av Prags stadsgalleri, som planerar en ombyggnad för kulturella ändamål; den är bara delvis öppen för allmänheten.

Byggnaden ligger i hjärtat av Gamla stan och är lätt att nå med kollektivtrafik, särskilt tunnelbana linje A till stationen Staroměstská eller spårvagn 2, 17 och 18. Dess centrala läge gör att besökare kan promenera genom de smala gatorna och torgen i historiska distriktet.

Takfresken i den stora ovala festsalen på första våningen visar olympiska gudars samling; den målades av Pietro Scotti, medan den arkitektoniska quadratura utfördes av Giovanni Battista Zaist. I palatsets översta våning låg Böhmens ståndsförsamlings fäktskola, som stängdes 1914 efter Gustav Hergsell den yngres död, den siste provinsiella fäktmästaren.