Ursuline monastery in Kutná Hora, Religiöst kloster i Kutná Hora, Tjeckien

Ursulinerklostret i Kutná Hora ligger vid Jiřího z Poděbrad-gatan, där 1735–1743 endast tre av de fem planerade konventsflyglarna uppfördes enligt en ritning av Kilian Ignaz Dientzenhofer. De enkla fasaderna kännetecknas av en mittrisalit med pilastrar och triangulärt gavelfält, och ovanför huvudingången finns ängelstatyer och Trauttmansdorffs vapen, huggna av Jan Brázda 1738–1739. Hörnkyrkan Jesu heligaste hjärta, tillbyggd 1897–1901 av Friedrich Ohmann, sluter hörnet med en svängd fasad krönt av en gavelförsedd takryttare.

Klostret grundades den 24 maj 1712 av systrarna Eleonora och Maxmiliána av Trauttmansdorff, som hade bott i det pragiska ursulinklosteret 1708–1709, och började i en provisorisk byggnad på Libušina-gatan. Tre klosterflyglar uppfördes 1735–1743 efter ritning av Kilián Ignác Dientzenhofer; sommaren 1742 användes byggnaden som lasarett för nästan trehundra sårade preussiska soldater efter slaget vid Chotusice. Hjärtat Jesu kyrka tillkom 1897–1901 genom Friedrich Ohmann.

Klostret drev en flickskola med pensionat som 1807 förtjeckiskades genom kateketen Josef Herzan, vilken också inrättade ett elevbibliotek; tyska flickor lärde sig tjeckiska där, något författaren Gabriela Preissová berömde. Sedan 1993 för ett åttaårigt kyrkligt gymnasium vidare den undervisningstraditionen, med barnmässor och månatliga gudstjänster för de äldre eleverna.

Den tidigare klostergården är nu Sad přátelství, en offentlig park, med en parkeringsplats intill. Det åttaåriga kyrkliga gymnasiet använder större delen av klostret, så interiörerna är skolrum och inte museum; i kyrkan hålls barnmässor och månatliga gudstjänster för de äldre eleverna.

De oputsade partierna av gårdsfasaden visar ännu fogarna där den planerade kyrkflygeln skulle ansluta, och i hörnet är en oval trapphall med öppen spindel insatt. Fasadens statyer och Trauttmansdorffs vapen ovanför huvudingången höggs av Kutná Hora-skulptören Jan Brázda 1738–1739.