Černá věž, Renässanstorm i Klatovy, Tjeckien

Černá věž är ett sengotiskt stentorn med klocka, ur och utsiktsplats i sydvästra hörnet av náměstí Míru i Klatovy, intill det renässansmässiga rådhuset. Tornet är 81,6 m högt och har nio våningar, krönt av ett pyramidtak med fyra små hörntorn; utsiktsgalleriet på cirka 50 m nås via 226 trappsteg.

Den välbärgade kungliga staden beställde 1547 tornet av den italienske byggmästaren Antonio de Sala, både för försvar och för att visa stadens rikedom. Stentornet fullbordades 1557 efter tio års bygge, och 1583 hängdes en klocka gjuten av Martin Jindra upp, senare kallad Bartoloměj. Branden 1758 smälte den ursprungliga klockan och svedde tornet, därav namnet Svarta tornet.

Namnet Černá věž, Svarta tornet, kommer från branden 1758 som svedde tornet och gav det en mörkare nyans. Klockan Bartoloměj, omgjuten 1760 av P. A. Jacomini och kallad Vondra, rings fortfarande av ett lag på omkring tio klockringare, alltid satt i gungning av två män, minst åtta gånger om året.

Utsiktsgalleriet ligger cirka 50 meter upp och nås via 226 trappsteg. Tornet står 412 meter över havet i sydvästra hörnet av Náměstí Míru, intill det renässansmässiga rådhuset. Klockans urtavlor mäter 4,26 gånger 4,26 meter, och enbart timvisaren är två meter lång.

I tornets nedre del finns ett 24-timmars astronomiskt ur konstruerat av professor Ferdinand Vaněk (1849–1939); det stod stilla i många år och reparerades först 2000. Urtavlorna på alla fyra sidor sattes upp 1855 av mekanikern Jan Bošek, och 1904 ersattes romerska siffror med arabiska.