Rajhrad Benedikterkloster, Benediktinklostret i Rajhrad, Tjeckien

Rajhrads benediktinklostret är en muromgärdad anläggning av vitputsade byggnader med röda tegeltak vid floden Svratka. Mittemot en lång tvåvåningsflygel med valmat tak reser sig kyrkoblocket med krämfärgad fasad, vars två fyrkantiga torn med mörka spetsar och urtavlor flankerar en nisch med en figur ovanför en välvd ingång och en liten pelarbalkong. Barockkyrkan uppfördes 1722–1739 efter ritningar av Santini-Aichl.

Břetislav I lät 1048 benediktinmunkar från Břevnov bosätta sig här, och kejsar Frans I upphöjde 1813 klostret till självständigt abbotdöme. Kumaner förstörde anläggningen 1253, husiterna 1449 och svenska trupper 1645. Nuvarande kyrka påbörjades 1722 och invigdes 1739.

Klosterbiblioteket blev 2005 grunden till Minnet av skrivkonsten i Mähren. I skriptoriet skrev och kopierade munkarna böcker och de drev en känd klosterskola. Från 1880 till 1911 gav klostret ut den tyskspråkiga Studien und Mitteilungen zur Geschichte des Benediktinerordens.

Anläggningen ligger på vad som i praktiken är en ö mellan Vojkovice kvarnkanal och dagens Svratka, öster om Rajhrads centrum; ingången är järngrinden i den låga frontmuren. Kyrkan Sankt Peter och Paulus, konventet och prelaturen kan besökas, och sedan 2005 använder Minnet av skrivkonsten i Mähren, grundat på klosterbiblioteket, byggnaderna. Prelaturens norra flygel byggdes aldrig, så gårdens plan är synligt ofullständig.

Klosterbiblioteket blev 2005 grunden till minnesmärket över skrivkonsten i Mähren. Bland de munkar som formade Mährens kulturliv finns historikerna Beda Dudík och Řehoř Volný samt författaren Pavel Vychodil.