Žďár monastery, Barockkloster i Žďár nad Sázavou, Tjeckien.

Žďár kloster är en anläggning med en medeltida kärna som utökats med senare tillägg i Žďár nad Sázavou. Komplexet rymmer de ursprungliga religiösa byggnaderna tillsammans med bostadskvarter, jordbruksbyggnader och gårdar som tillsammans bildar hela platsen idag.

Cisterciensklostret grundades 1252 av Boček av Obřany och befolkades av munkar från Nepomuk, brändes av husiterna 1422 och upplöstes 1613. Abbot Johann Greifenfels köpte tillbaka godset 1638 och återupprättade klostret. Efter branden den 16 juli 1784 begärde abbot Otto Steinbach att klostret skulle upplösas, vilket skedde genom kejserligt dekret den 13 oktober 1784.

Klostrets latinska namn, Fons Beatae Mariae Virginis (Källa till den saliga jungfrun Maria), lever vidare i det tjeckiska Studnice Blahoslavené Panny Marie. Abboten Václav Vejmluva grundade 1727 en akademi för unga adliga här, inrymd i en del av abboten, och lät bygga om prelaturen till en fyrflyglad slottsliknande byggnad med fransk trädgård.

Anläggningen ligger två kilometer norr om Žďár nad Sázavous centrum, där Stržský potok mynnar i Sázava, med Konventský rybník i öster och Bránský rybník i väster. Eftersom konventsbyggnaderna till stor del revs efter 1784 består den bevarade kärnan av kyrkan, prelaturen och det gotiska brunnskapellet. Klosterkyrkan, en treskeppig basilika med tvärskepp, fick 2009 titeln mindre basilika av påve Benedictus XVI.

Kyrkogården som recensionen nämner ligger inte intill klostret: pestkyrkogården Dolní hřbitov ligger utanför området, och källorna nämner den bara bland Santinis uppdrag för abboten Václav Vejmluva, vid sidan av gården Lyra och pilgrimskyrkan på Zelená hora. Innanför murarna revs den medeltida korsgången till stor del efter 1784; kvar finns bara det gotiska brunnskapellet och en lång entréflygel.