Hostýn, Pilgrimsplats och berg i Chvalčov, Tjeckien.

Hostýn är en kulle av paleogen flyschsandsten i Hostýn-Vsetín-bergen, 735 m hög och belägen cirka 3 km sydost om Bystřice pod Hostýnem. På den lägre toppen på 718 m ligger den barocka kyrkan Jungfru Marie himmelsfärd, byggd 1721–1748, med ett jesuitkloster tillagt 1887. En trappa med 240 steg förbinder källan nedanför med kyrkan.

Platsen var ursprungligen hem för en befästning byggd av Lusatian-kulturen som stod i århundraden. Senare utvecklades den till en stor pilgrimsort med byggandet av basilikan.

Namnet Svatý Hostýn syftar på den marianska pilgrimsfärd som hålls här, först nedtecknad 1665 av Bohuslav Balbín i Diva Montis Sancti. Enligt legenden bad människor som sökte skydd på kullen under tatarernas räd på 1200-talet till Jungfru Maria; en källa sprang fram ur marken och en storm tvingade tatarerna att dra sig tillbaka. I augusti 1912 kröntes Jungfru Marias huvudstaty med en gyllene krona som välsignats i Rom av Pius X, vilket uppskattningsvis lockade 200 000 pilgrimer inom tio dagar.

Tillträde till basilikan sker via en lång trappa som ansluter till en naturlig källa vid basen. Flera vandringsleder av varierande svårighetsgrad leder från bergets fot till toppen.

Källan nedanför toppen förknippas med tatarernas anfall 1241: när flyktingarna bad om vatten såg de den välla fram ur marken, och en storm drev tillbaka angriparna. Ovanför källan byggdes ett kapell 1700, och 1909 en trappa med 240 steg upp till basilikan.