Boris and Gleb monastery in Rostov the Great, Kloster i Borisoglebskij, Ryssland

Boris och Gleb-klostret är en muromgärdad anläggning med ingång genom två valvportar i en vit mur med rödbrun fris och en rad små valvförsedda fönster. Till vänster står ett högt vitt cylindriskt torn med mörkt koniskt tak och horisontella rödbruna band. Innanför finns Boris och Gleb-katedralen (1522–1523), Bebådelsekyrkan med refektorium (1524–1526) och portkyrkan helige Sergius (1679).

Grundades 1363 av munken Feodor, som kom från Novgorods land, och Paul, med välsignelse av Sergius av Radonezj, som valde platsen. Vasilij II flydde hit 1433–1434, och 1440 döpte abboten Pitirim inom murarna den blivande Ivan III. Munken Irinarch, som levde här från slutet av 1500-talet, välsignade Dmitrij Pozjarskij och Kuzma Minin 1612. Klostret stängdes 1924, blev museum 1928 och munkar återvände 1994.

Klostrets namn kommer från helgonen Boris och Gleb, vars festdag drog en stor marknad till murarna. Sedan 1997 vandrar pilgrimer 40 km till Irinarchs källa nära Kondakovo före profeten Elias dag och bär turvis hans kedjor. Irinarchs reliker vilar under skäppan i katedralens förhall.

Klostret ligger i samhället Borisoglebskij vid vägen från Rostov till Uglitj, omkring 18 km väster om Rostov Velikij. Sergius portkyrka, som byggdes om 1679–1690 av den lokale byggmästaren Pjotr Dossajev, restaurerades fortfarande 2015, så entrén kan vara delvis stängd. Området delas mellan det återupprättade klostret och det lokala museet, som använder en del av byggnaderna.

Irinarch, munk i klostret från slutet av 1500-talet till början av 1600-talet, tillbringade 38 år instängd i sin cell. 1612 tog furst Dmitrij Pozjarskij och Kuzma Minin emot hans välsignelse här innan de drog ut för att försvara Moskva mot polackerna. Hans reliker vilar under en häll i katedralens förhall, och pilgrimer bär hans kedjor växelvis på den årliga 40 km långa vandringen till hans källa nära Kondakovo.