Vršac slott, Fästning i Vršac, Serbien

Vršac slott är en fästning på Vršac-kullen på 399 m, med ett bevarat kärntorn cirka 20 m högt, rektangulärt i plan, med valmat tak av träspån och en trätrappa som leder till en ingång på första våningen. Till vänster finns en mindre stenflygel med träbalkong och välvd dörr, och en låg ruinerad mur sträcker sig åt höger.

Fästningen finns första gången dokumenterad 1323, då Vršac tillhörde de ungerska kungarna i Karaš län. I början av 1400-talet förstärkte kung Sigismund den mot osmanska räder, och den övergick senare till de serbiska despoterna Stefan Lazarević och Đurađ Branković. Osmanska styrkor intog den 1552; 1594 tog upprorsmän den under ett serbisk-rumänskt uppror. Österrike intog staden 1716, varefter fästningen förlorade sitt strategiska värde och övergavs.

Namnet Vršactornet kommer från stadens serbiska namn, belagt i denna form sedan 1500-talet; äldre ungerska och osmanska namn för Vršac var Érdsomlyó och Şemlik. En lokal legend berättar att den serbiske hertigen Janko Lugošan, kallad Halabura, försvarade fästningen under en osmansk belägring och dödade den osmanske agan i envig; stadens vapen visar ovanför tornet en hand med sabel och ett avhugget turkiskt huvud.

Fästningen ligger på 399 m höjd på Vršac-kullen ovanför staden. Det bevarade kärntornet är cirka 20 m högt; ingången ligger på övervåningen och nås via en trätrappa som kunde tas bort vid fara. Anläggningen är ett skyddat monument; tillträde sker via stigarna på kullen från Vršac.

Tornet är cirka 20 m högt med bottenvåning och tre övervåningar; rester av eldstäder och skorstenar visar att tredje våningen användes som bostad. Ingången låg på en övre våning och nåddes via en trätrappa som kunde tas bort vid fara. Vid ett möte den 4 mars 2009 bytte fästningen namn från Vršac-tornet till Vršac slott.