Manor in Gisiel, Herrgårdsanläggning i Pommerns vojvodskap, Polen.

Herrgården i Gisiel är ruinen av ett tvåvånings tegelhus med rusticerad puts och pannklätt mansardtak med takkupor. Dess västra fasad hade 13 fönsteraxlar, med sidorisaliter och en central tresaxlig risalit krönt av triangulära gavlar med oculus. En bred stentrappa med balustrad ledde till portalen; inne fanns en entréhall, en snidad ekstrappa och stuckaturtak.

Under 1700-talet tillhörde godset familjen von Natzmer; 1783 lät Hans Christoph von Natzmer uppföra ett senbarockt herrgårdshus. Johann Georg von Reibnitz förvärvade det 1795 och det stannade hos hans ättlingar till 1945, då det förstatligades och användes av en statlig jordbruksdrift (PGR). År 1932 omfattade godset 518 hektar.

Godsets namn kommer från byn Geißeln, dagens Gisiel; herrgården var länge säte för familjen von Reibnitz, vars stamgods Kerschitten låg omkring tre kilometer nordväst. Huset uppfördes 1783 för Hans Christoph von Natzmer och övergick 1795 till von Reibnitz. Den östra delen av landskapsparken med trädgårdspaviljong och stor damm anlades i mars 1867 efter en ritning av Johann Larass, landskapsarkitekt från Bromberg och elev till Lenné.

Herrgårdsruinen ligger i Gisiel i Stary Dzierzgońs kommun, Pommerns vojvodskap, cirka 3 km sydost om Reibnitz-familjens tidigare säte Kerschitten (Kiersity). Byggnaderna står tomma och förfaller och det finns inga besöksanläggningar; tillträde sker till fots och området är inte anpassat för rullstol. Herrgården och parken är inskrivna i monumentregistret (31 juli 1968 och 7 december 1977).

Herrgården ansågs en gång vara en av de viktigaste i Ostpreussen och blev förebild för andra gods, bland annat i Wysoka (Hohendorf) och Topolno Wielkie (Groß Tippeln). Parkens östra del med trädgårdspaviljong och stor damm anlades i mars 1867 efter en ritning av Johann Larass, landskapsarkitekt från Bromberg och elev till Lenné.