天穗日命神社, Shinto-helgedom i Tottori, Japan

Amenohohi-helgedomen ligger i stadsdelen Fukui i Tottori, där dess huvudhall är byggd i nagare-zukuri-stil med ett tak som lutar framåt över böneområdet. Helgedomens mark ligger väster om Fukui-bebyggelsen, och bakom den har en kulle formad som en nyckelhålsgrav identifierats, vilket antyder en koppling till Inaba no Kuni no Miyatsuko-klanen.

Helgedomen grundades vid okänt datum, låg enligt Inafu-shi först i Fusebe i Takakusa distrikt och tjänade som klanhelgedom åt Inaba no Kuni no Miyatsuko, en gammal lokal familj. I maj 867 tilldelades den lägre tredje rangen och fördes in i det officiella registret över statliga helgedomar; i mitten av 800-talet stod den över Ube-helgedomen och var den främsta i Inaba-provinsen. Den nämns i Engishiki som en av sju små helgedomar i Takakusa distrikt, flyttades till sin nuvarande plats i slutet av Muromachi-perioden och kallades Muō Daimyōjin under Edo-perioden. År 1868 tog den sitt nuvarande namn och 1870 införlivade den Arafune-helgedomen i Fukui by, som 1879 skildes ut igen som Arafune-helgedom och 1914 slogs samman med en Inari-helgedom.

Helgedomen är tillägnad Amenohohi no Mikoto och lockar besökare som söker välsignelser för lycka och hälsa. Du kommer att se traditionella seder som att ge myntoffer, ringa en klocka före bön och skriva önskningar på träplattor som hänger från särskilda ställ.

Helgedomen ligger väster om byn Fukui i Tottori, och bakom området finns en höjd som anses vara en möjlig nyckelhålsformad gravhög. I närheten står två besläktade helgedomar, Amanohinadori-no-Mikoto och Okuma. Platsen nås till fots från Fukuiområdet; stadiga skor hjälper på den ojämna vägen.

Bakom helgedomens område finns en höjd som identifierats som en möjlig nyckelhålsformad gravhög (zenpō-kōen-fun), vilket pekar på familjen som gynnade helgedomen: Inaba no Kuni no Miyatsuko, en gammal klan i provinsen Inaba. Helgedomens gudom, Amenohohi no Mikoto, var deras klankami, och i närheten ligger två besläktade helgedomar, Amenohinadori no Mikoto-helgedomen och Okuma-helgedomen, vigda åt hans son och åt Mikuma no Mikoto.