Azaka Shrine, Shinto-helgedom i Matsusaka, Mie prefektur, Japan

Azaka-helgedomen i Matsusaka består av två namnlika helgedomar, Kozaka och Ozaka, mindre än 1 km från varandra vid Azakabergets östra fot, vända mot Matsusakaslätten. Kozakas huvudhall är tre enkelspanniga byggnader med sadeltak vars gavelbrädor förlängs till chigi; Ozakas är i Shinmei-stil, tre gånger två spann, med tak av cypressbark. En halmklädd hall används för nyårsriterna.

Upptagen i Engishiki som ”Azaka-helgedomen, tre säten” och räknad bland Myojin Taisha stod helgedomen först på berget Azaka. Engishiki noterar upphöjelsen till lägre femte rangen 835, högre femte 850, titeln Myojin 855 och lägre fjärde rangen 859, fram till tredje rangen 866. Två helgedomar i Oaza och Koaza gör anspråk på namnet; Koazas tradition daterar nedflyttningen till Eiroku-eran, Sangoku Chishi till Onin-kriget.

Helgedomens tre kami är Sarutahiko, Izu Hayafuru och Ryūten Daijin; den sista går tillbaka på det gamla lokala namnet Ryūten Myōjin, knutet till risfältens vatten. Den 14 januari håller filialhelgedomen Ōwakugo riterna Ohidameshi och Kayudameshi: ekglöd pressad mot en bräda förutsäger vädret varje månad, bamburör i azukigröt skörden. Båda utsågs 1965 till stadens immateriella folkliga kulturarv.

Helgedomen är lätt att nå via lokala vägar och välkomnar besökare att skölja händerna i reningsbassängen innan de passerar genom torii-porten och lämnar ett litet offer vid huvudsalen. De enkla ritualerna är lätta för besökare i alla åldrar att förstå och delta i.

Två helgedomar bär namnet Azaka i Matsusaka, mindre än 1 km från varandra på berget Azakas östra sluttning: Koazaka och Oazaka. Båda var kandidater till de tre platserna för Azaka-helgedomen i Engishiki-registret, och båda kallades folkligt Ryūten Myōjin fram till modern tid.