Renchaku-ji, Buddhistiskt tempel i Ito, Japan

Renchaku-ji är ett tempel inom Hokke-skolan, grenen Jimmon-ryū, i Itō, Shizuoka prefektur, grundat 1508 av Shōjō-in Nichiun. Tempelområdet omfattar cirka 210 000 tsubo och innehåller huvudhallen, Sogan-klippan som förknippas med Nichirens exil och ett 15 meter högt myrträd som är utsett till nationellt naturminne.

Nichiren, grundare av Hokke-skolan, förvisades till Ito 1261 för kritik mot Kamakura-shogunatet; enligt traditionen lämnades han på Soganiwa-klippan utanför Uzaki, räddades av en fiskare vid namn Yasaburo och stannade till benådningen 1263. Själva templet grundades 1508 av Shojō-in Nichiun som betsuin inom Hokke-shū Jinmon-ryū.

Renchaku-ji tillhör Hokke-skolan (Lotus), grenen Jinnon-ryu, som reijo betsuin, ett filialtempel för en helig plats. Namnet förbinder Lotus-sutrans lotus med landningsplatsen för Nichiren, som enligt traditionen räddades av fiskaren Misaburo. Templets bergsnamn, Soganzan, kommer från Sogan-klippan utanför kusten.

Templet nås med lokalbussar från Ito station, med regelbundna turer till hållplatser nära ingången under dagen. Dagsbesök ger bättre möjlighet att se arkitektoniska detaljer och trädgårdens inslag.

Tempelområdet omfattar cirka 210 000 tsubo och där står ett yamamomo-träd (kinesiskt porslinsbär) som är 15 m högt, med en stamomkrets på 7,2 m och grenar som sträcker sig 22 m öst-väst och 18 m nord-syd. Det är utsett till nationellt naturminne som det största i Japan.