Shōmyō-ji Temple, Buddhistiskt tempel i Kanazawa-chō, Japan

Shōmyō-ji är ett buddhistiskt tempel i Kanazawa-chō som hör till Japans historiska platser och består av flera byggnader förbundna med skötta gångvägar. Anläggningen omfattar en central gudstjänsthall med böjt tak, en trädgård med damm och mindre helgedomar utspridda bland höga träd.

Shōmyō-ji uppstod ur ett privat buddhahall som Hōjō Sanetoki höll i sin bostad i Mutsuura-no-shō Kanazawa; redan 1261 nämns namnet Shōmyō-ji i Kanto Ōkan-ki som ett tempel med fast präst. År 1267 hämtade Sanetoki munken Shun'ei från Yakushi-ji i Shimotsuke och templet anslöt sig till Shingon Risshū-skolan. Hans son Akitoki och sonson Sadaaki lät uppföra hallar och torn, och 1317 byggde Sadaaki om anläggningen. Efter Kanazawa-Hōjōs fall 1333 förlorade templet sina beskyddare och krympte under Edoperioden; området förklarades som nationellt historiskt minnesmärke 1922.

Templets namn skrivs med tecken som betyder ”att prisa namnet”, en hänvisning till nembutsu-åkallandet av Amidas namn; det började som en nembutsu-hall innan det blev ett tempel inom Shingon Risshū. I dag är det skolans huvudtempel, och varje maj hålls ett takigi-nō på området; dess kvällsklocka räknas till Kanazawas åtta vyer.

Templet ligger i Kanazawa-chō i stadsdelen Kanazawa-ku i Yokohama. Från stationen Kanazawa-Bunko på Keikyūs huvudlinje tar man Keihin Kyūkō-bussen (linje Bun-13) mot Shibamachi, resan tar cirka 10 minuter. Alternativt är det omkring 10 minuters promenad från stationerna Uminokōen-Minamiguchi eller Uminokōen-Shibaguchi på Kanazawa Seaside-linjen.

Tempelområdet är sedan 1922 ett nationellt historiskt minnesmärke; 1972 tillkom de omgivande skogsklädda kullarna och vägen från huvudporten. Utgrävningar och restaurering från 1978 återuppbyggde trädgårdens två broar: den platta bron 1985 och bågbron 1986, båda utbytta igen 2007 och 2008.