Migukurumitama-jinja, Shinto-helgedom i Tondabayashi, Japan

Migukurumitama-jinja är en shinto-helgedom i Tondabayashi i Osaka prefektur, österut mot berget Nijō. Huvudbyggnaden (återuppförd 1660) ligger på en sluttning, med en övre andaktshall framför och en nedre vid foten. Bakom höjer sig ett heligt berg med fyra kofun-gravar, bland dem en 58 meter lång nyckelhålsformad gravhög.

Enligt helgedomens tradition grundades den under kejsar Sujins tionde år (traditionellt 88 f.Kr.), då kejsaren lät föra över gudomens vilda ande från Kitsuki Taisha i Izumo. År 1331 brändes helgedomen av shogunatets trupper under kriget om Akasaka slott och byggdes senare upp med mark som skänkts av Kusunoki Masashige. Toyotomi Hideyoshis Kishu-fälttåg 1585 förstörde hallarna och 17 sidotempel; huvudhallen återuppfördes 1660.

Helgedomen kallas också Shimosuibun-no-yashiro och bildar tillsammans med helgedomarna Take-Mikumaru och Nishikori "Kawachis tre Mikumari-helgedomar". Namnet kommer från mikukuru-mitama, "anden som simmar i vattnet", eftersom gudomen är en vattengud. Höstfesten infaller tredje fredagen i oktober.

Helgedomen nås bäst till fots och passar bra som en del av en lugn promenad i omgivningarna. Området är fritt tillgängligt och kräver ingen särskild förberedelse eller utrustning.

Bakom huvudhelgedomen reser sig ett heligt berg med fyra gravhögar. Den största, en nyckelhålsformad grav omkring 58 meter lång från tidig Kofun-period, dyrkas som det inre helgedomen; omkring 1930 ska en bronsspegel ha hittats nära den, och cylindriska haniwa har påträffats på högen.