Kamuikotan, Ravin i Asahikawa, Japan.

Kamuikotan är en ravin i Ishikari-floden i Asahikawa, där floden lämnar Kamikawa-bäckenet och smalnar av till en snabb, tunn ström som sägs nå 70 m djup. Båda stränderna kantas av stora ljusgrå block och taggiga klipphyllor, med gräs och låg vegetation mellan stenarna och skogsbeklädda sluttningar bortom. I flodbädden finns avslipade jättegrytor, och dalen har gett namn åt Kamuikotan-metamorfzonen, som 2007 valdes till en av Japans 100 geologiska platser.

Området rymmer Kamuikotans gropbostadslämning, ett av Hokkaido utsett historiskt minnesmärke, och stencirklar som visar bosättning sedan Jomon-perioden. År 1898 öppnades Hakodate huvudlinje längs norra stranden; 1901 tillkom stationen Kamuikotan och den första bron, Makihashi, förband andra stranden. År 1969 drogs linjen om genom Kami-tunneln och stationen lades ned; den gamla banvallen är nu en cykelväg.

Namnet Kamuikotan kommer från det ainuiska uttrycket kamuy kotan, 'platsen där gudarna bor', som speglar flodens fara: Ishikaris smala, snabba ström var den svåraste passagen för ainerna, som ofta förlorade människor där och bad om en säker överfart. Ett yukar-epos berättar att den onda guden Nitnekamui kastade stenblock i floden för att dränka resenärer; bergsguden Nupurikamui och hjälten Samaykuru bekämpade honom, och jättegrytorna i flodbädden sägs vara spåren av hans fötter som sjönk i leran.

Bussar från Dohoku Bus, Engan Bus (Rumoi–Asahikawa-linjen) och Sorachi Chuo Bus (Shin–Asahikawa-linjen) stannar vid Kamuikotan. Med bil kör man in strax före Kamuikotan-tunneln på riksväg 12; vägen är enkelriktad från Fukagawa-sidan mot Asahikawa, så tillbaka ansluter man till huvudvägen vid Muden Kannon. En cykelväg följer den gamla järnvägen, men den nedlagda sträckan har ibland stängts efter stenras.

Platsen visar tre bevarade ånglok och en återuppbyggd stationsbyggnad som påminner om järnvägen som en gång gick här. Dessa lämningar visar hur viktiga tågresor var för regionen förr.