Umi-no-Mori Park, Metropolpark i Tokiobukten, Japan

Umi-no-Mori-parken är en 88 hektar stor stadsdelspark på utfyllnadsmark i Tokiobukten, i stadsdelen Koto. Den ligger på en deponi anlagd 1973–1987 av 12,3 miljoner ton avfall och byggjord i omväxlande lager. Ett 1,5 meter tjockt lager växtjord med kompost täcker den 30 meter höga avfallshögen. Parken har två små kullar, en central gräsyta och skog samt Sea Forest roddbana.

Området skapades mellan 1973 och 1987 genom att varva lager av 12,3 miljoner ton avfall och byggjord i en smörgåsstruktur. Parkkonceptet godkändes av Tokyos hamnråd den 24 februari 2005, och planteringen började 2007. Vattensportområdet öppnade den 1 juni 2019, och hela parken öppnade fullt ut den 28 mars 2025.

Namnet Umi-no-Mori betyder "havets skog". Parkens kompost görs av beskurna grenar och löv från gatuträd i Tokyo, som del av en skogsplan med resursåtervinning. Volontärer och barnrangergrupper sköter vindskogen, där naturen kan studeras under alla årstider.

Tillträde sker med Toei-busslinje Ha 01 från stationerna Tokyo Teleport, Tokyo International Cruise Terminal eller Telecom Center, avstigning vid Umi-no-Mori Park. Från 1 juli 2025 till 31 mars 2026 går en gratis autonom buss mellan Shinkiba station och parken, utom vid nyår. Området är stort, så räkna med promenader mellan delarna.

Parkens kompost kommer från beskurna grenar och löv från gaturäd i Tokyo, vilket sluter ett resurskretslopp. Området var också värd för ridsport- och kanotsprinttävlingar under OS i Tokyo 2020, och Sea Forest Waterway öppnade där 2019.