Konungarnas dal, Nekropol i Luxor, Egypten

Kungarnas dal är en wadi på Nilens västra strand mittemot Luxor, delad i en östra dal med de flesta kungagravar och en västra dal, Apdalens dal. Gravarna är inhuggna i kalkstens- och märgelklippor som är över 300 meter tjocka, från den enkla gropen KV54 till KV5 med fler än 120 kamrar för Ramses II:s söner. Ovanför dalen reser sig den pyramidformade toppen al-Qurn.

Thutmosis I, artonde dynastins tredje farao, lät omkring 1500 f.Kr. sin arkitekt Ineni hugga den första kungagraven i största hemlighet; Ineni skröt med att ingen såg eller hörde honom. Begravningarna fortsatte under 19:e och 20:e dynastierna fram till Ramses XI, vars grav aldrig togs i bruk, omkring 430 år senare.

Egypterna kallade dalen Ta-sekhet-ma'at, det stora fältet, och på al-Qurns pyramidformade topp dyrkades kobragudinnan Meretseger, nekropolens beskyddarinna. Gravarna höggs och dekorerades av arbetare från byn Deir el-Medina, vars arkiv nämner den första kända strejken.

Platsen öppnar tidigt på morgonen och stänger sent på eftermiddagen, med endast ett urval av gravar tillgängliga för besökare varje dag. Personal roterar vilka kammare som hålls öppna för att minska slitaget på väggmålningarna och relieferna i de mest populära gravplatserna.

Arbetarna som högg ut och dekorerade gravarna bodde i Deir el-Medina, en by i en liten wadi mellan denna dal och Drottningarnas dal. Deras egna gravar och officiella dokument skildrar deras vardag, bland annat den första kända strejken, beskriven i Turin-strejkpapyrusen.