Brunnenbau, Byggnadsminne i Bayern

Brunnenbau är en tidig nyklassicistisk kurbyggnad från 1787 i Bad Bocklet, med två envåningsflyglar i nord–sydlig riktning och mansardtak: österut badhuset, västerut salen för dans och samtal. Deras norra entréfasader förbinds av en öppen peristyl med två rader om sex toskanska kolonner. Det centrala brunnstemplet, cirka 15,25 × 12,80 meter, bär den förgyllda inskriften "Für das Beste der leidenden Menschheit erbauet im Jahre 1787".

Bockletkällan upptäcktes omkring 1720 av prästen Johann-Georg Schöppner och kallades senare Stahlquelle på grund av sin järnhalt. Prinsbiskop Franz Ludwig von Erthal gav arkitekten Johann Philipp Geigel i uppdrag att bygga Brunnenbau, som fullbordades 1787 ovanför källan. Den är registrerad som monument D-6-72-112-5.

På den centrala kolonntemplets framsida står i guldskrift ”Für das Beste der leidenden Menschheit erbauet im Jahre 1787”. Själva källan fick på 1960-talet namnet Balthasar-Neumann-Quelle, till minne av arkitekten som lät fatta den.

Brunnenbau ligger vid kurgårdens södra ände, omkring 600 steg från Fürstenbau i norr. Den stora salen på bottenvåningen i västra flygeln är inredd som läsesal med ställ för aktuella tidningar och tidskrifter och små skrivbord och används även för enstaka kammar- och pianokonserter; övriga rum är hotellrum, så besökare håller sig till de offentliga delarna.

På den centrala brunnstemplets framsida står i gyllene bokstäver ”Für das Beste der leidenden Menschheit erbauet im Jahre 1787”. Templet mäter omkring 15,25 gånger 12,80 meter och taket bärs av två rader med sex toskanska kolonner vardera.