St. Stephen's Church, Gotisk församlingskyrka i Mainz-Altstadt, Tyskland

Sankt Stefans kyrka är en treskeppig gotisk hallkyrka med korer i öster och väster. Över västra koret reser sig ett stort åttkantigt klocktorn. Exteriören består av ljus sten och rödbrunt murverk, med ett högt fyrkantigt torn krönt av ett brant mörkt pyramidtak och spetsbågiga fönster med masverk.

Ärkebiskop Willigis grundade St. Stephan 990 på Mainz högsta höjd, troligen på begäran av kejsarinnan änkan Theophanu, som en bönplats för riket. Ärkebiskop Bardo ersatte den första träkyrkan med en stenkyrka från 1043. Den nuvarande gotiska hallkyrkan påbörjades omkring 1267 och fullbordades omkring 1340 och behöll planen med dubbelt kor. Explosionen av ett kruttorn 1857 och flygräden den 27 februari 1945 förstörde stora delar av inredningen och valven.

Korets nio glasfönster utfördes av Marc Chagall från 1978 till hans död 1985, på inbjudan av kyrkoherde Klaus Mayer, som ett bidrag till judisk-tysk försoning. Chagall ritade glasmålningarna och utförde själv svartlotten; hans elev Charles Marq fortsatte de återstående fönstren. Namnet Stephan kommer från grekiskan och betyder krans eller krona.

Långhuset och koret förlorade sina valv under andra världskriget och täcks nu av ett platt trätak. Chagallfönstren sitter i kyrkans främre del vid koret; korsgången på södra sidan återuppbyggdes mellan 1968 och 1971. Kyrkan ligger på gamla stadens högsta punkt, med Willigisplatz i öster.

Tornets fem klockor smälte i branden efter flygräden den 27 februari 1945. I decennier använde församlingen Beatrixklockan, gjuten 1493 och hämtad från den förstörda S:t Emmeramkyrkan; den är Mainz tredje äldsta klocka. År 2008 finansierade en donation från teknikföretaget Schott tre nya klockor, och den 27 februari 2009 ringde alla tillsammans för första gången.