Bonifatius-Kirche, Kyrkobyggnad i Dortmund, Tyskland

Bonifatiuskyrkan ligger i hörnet av Eintrachtstraße och Bonifatiusstraße i Dortmunds stadsdel Innenstadt-Ost, mellan Stadtwaldchen och Westfalenpark. Emil Steffanns återuppbyggnad från 1951 är en pelarfri sal med absid; en stor rundbåge öppnar mot ett norra sidorum, och ett mindre rum i nordost används som kapell. Sydosttornet och två västra trapptorn återstår av Ludwig Beckers nyromanska kyrka (1909–1910), och spillstensblock från den förstörda byggnaden är inmurade i den nya muren.

Byggnaden uppfördes 1910 i nyromansk stil och skadades svårt 1944 innan den återuppbyggdes 1951 enligt ritningar av arkitekten Emil Steffann. Denna återuppbyggnad formade kyrkans utseende och dess roll i stadens landskap efter kriget.

Kyrkan är vigd åt Sankt Bonifatius, ärkebiskop av Mainz och missionär känd som tyskarnas apostel. Interiören följer franciskansk enkelhet, en påverkan som tillskrivs Emil Steffanns vistelser i Assisi. Altaret står i centrum och ordningen av de liturgiska platserna föregrep Andra Vatikankonciliets reformer.

Kyrkan ligger i hörnet av Eintrachtstraße och Bonifatiusstraße i stadsdelen Innenstadt-Ost, mellan Stadtwaldchen och Westfalenpark, med förbundsvägen B1 70 meter söderut. Det bevarade sydosttornet och de två västra trapptornen markerar ingångarna. Kontrollera församlingens aktuella öppettider före resan, eftersom tillträdet beror på gudstjänster och församlingsverksamhet.

Dopfunten från 1954 är gjord av Heinrich Gerhard Bücker och var omstridd till en början. Den fungerar som en mobil: tre kraftiga hampa rep håller locket och en bronsduva på 125 kg ovanför fungerar som motvikt. När locket lyfts för dopet sänks duvan samtidigt.