Songzhu Monastery, Buddhistiskt kloster i Peking, Kina

Songzhu-klostret är ett tibetanskt buddhistiskt kloster i Peking med flera salar som innehåller Buddhastatyer, traditionella dekorationer och utrymmen för meditation. Anläggningen har flera byggnader ordnade runt gårdar som fungerar som platser för religiösa ceremonier och daglig praxis.

Kangxi beordrade att templet byggdes 1711 och namngav det Songzhu 1712 som bostad för den andre Changkya Qutuqtu, ansvarig för gelugpa-frågor i södra Mongoliet. 1724 installerades den tredje Changkya här. Träblocken till Qianlong-buddhakanonen Longzang från 1733 förvarades och trycktes första gången i Songzhu. 1900 plundrade trupper från Åttanationsalliansen tusentals statyer och föremål.

Templets namn Songzhu begärdes 1712, och från den andre Changkya Qutuqtu tjänade templet som Pekingsresidens för Changkya Qutuqtu-linjen. Yonghegong-guiden från 1935 anger att templet och Zhizhu-templet låg under Changkya Qutuqqtus jurisdiktion. Under republikansk tid grundades Buddhistiska föreningen för gemensamt löfte här med den sjunde Changkya som ordförande, och templet inhyste senare Mongolflaggornas propagandakontor.

Klostret är inte längre en tempelbyggnad: den religiösa verksamheten upphörde på 1950-talet, och de kvarvarande hallarna på mittaxeln (huvudhallen, Baozuo-hallen, sutrabiblioteket) står bland senare byggnader och ett ofullbordat höghus. Dongfengs tv-fabrik rev porten, trum- och klocktornen samt Tianwang-hallen. Ingången ligger vid Songzhu Beixiang; området är uppdelat på flera gatunummer.

Klostrets namn hör samman med de kejserliga träblocken till Longzang, den enda officiella Qing-utgåvan av den kinesiska buddhistiska kanon. Snidningen började 1733 på Yongzhengs order och tog nästan sex år; blocken förvarades och trycktes först i Songzhu, därav namnet Songzhu-utgåvan.