Lamidat de Rey-Bouba, Palatskomplex i norra regionen, Kamerun

Lamidat de Rey-Bouba är ett palats i Kameruns norra region, byggt på cirka fem hektar och omgivet av en sju meter hög jordmur med sex portar. Den stora muren är 800 meter lång och 1,5 m tjock vid basen och 0,5 m vid toppen. Innanför finns tre huvudbyggnader som tjänar som lamidons audienshall och distributionshall, samt gårdar, köksträdgårdar och kvarter för lamidon och hans notabler. Stora boukarous av jord och halm används som förråd och lager.

Bouba Ndjidda, lamidatets första kända härskare och bördig från Mali-regionen, lät bygga palatset mellan 1805 och 1808 efter att ha bosatt sig med sina fulanikrigare vid Mayo-Rey-floden. Enligt muntlig tradition bar han en vit fana, en silvertrumma, ett svärd och en korg med kungliga hemligheter, föremål som lamidon än i dag inte reser utan. Den 18 april 2006 fördes platsen upp på Unescos tentativa världsarvslista.

Lamidon regerar med ett råd av högt uppsatta, faada, lett av en premiärminister, Wadjiri, jämte ministrar för jordbruk, handel och rättvisa. Polygami praktiseras av alla invånare och är obligatorisk för lamibé, som kan gifta sig med upp till femtio kvinnor, valda från olika etniska grupper. Skilsmässa är tillåten och vanlig.

Tillträdet sker via mycket dåligt underhållna jordvägar; från Garoua går den mest farbara vägen förbi Lagdo-dammens norra sida. Palatset täcker cirka fem hektar innanför en sju meter hög jordmur med sex portar, så räkna med ojämn mark och promenader mellan portarna.

Murens tjocklek minskar från 1,5 m vid basen till 0,5 m vid krönet, en detalj som finns i beskrivningarna av palatset. Muntlig tradition nämner också grundarens attribut: en vit fana, en silvertrumma, ett svärd och en korg med kungliga hemligheter, som lamidon alltid har med sig på resor.