Convento de Santa Clara, Kloster i Valencia, Spanien

Convento de Santa Clara är ett trevåningskloster i valenciansk jugendstil med influenser från medeltida historicism. Tegelfasaden omger en central innergård som fungerar som korsgång. Kyrkan i nyklassisk stil har ett enda skepp och nås via en liten gård; kyrkan är den enda delen som är öppen för besökare.

Klostret byggdes 1911 enligt ritningar av Ramón Lucini Callejo, en arkitekt från León bosatt i Valencia, för kapucinklarissorna, som flyttade in 1913. Platsen låg då i utkanten av staden i distriktet Tránsitos, omgiven av köksträdgårdar, för att underlätta nunnornas kontemplativa liv. Under spanska inbördeskriget användes det av republikanerna som mansfängelse; från juni 1939 till april 1942 var det ett kvinnofängelse, filial till det provinsiella kvinnofängelset, bevakat av nunnorna och tjänstemän från Sección Femenina.

Byggnaden förenar valenciansk jugendstil med medeltida influenser och skapar en nyklassisk kyrka med ett enda skepp. Dessa val formar hur rummet ser ut och känns för besökare idag.

Byggnaden ligger på Avenida Pérez Galdós 119 och har begränsad offentlig tillgång. Besökare kan komma in i kyrkan genom en liten entrégård, men de flesta andra områden är stängda för allmänheten.

Klostret är säte för federationen "Madre de Dios" för kapucinklarensystrar i östra Spanien. Brudar och falleras håller en lokal sed vid liv: att offra ägg till klostret sägs hindra regn på bröllopsdagen eller under en falla-händelse.