Valle Salado, Historiska saltavdunstningsdammar i Añanadalen, Baskien, Spanien.

Saltdalen i Añana är en inlands saltanläggning där saltvatten från fyra källor vid dalens övre ände leds till grunda bassänger som kallas eras och får avdunsta i sol och vind. Bassängerna är byggda på terrasser med stenväggar och träramverk, och saltvattnet flödar upp med en salthalt på över 250 gram per liter.

I Añana har salt utvunnits i över 7 000 år och verket anses vara det äldsta ännu drivna saltverket. Under neolitikum kokades saltlake i keramikkärl; kring 1:a århundradet f.Kr. ersatte avdunstningsbassänger med sol och vind elden under romerskt styre. Den romerska staden Salionca, nämnd av Ptolemaios, kontrollerade och distribuerade saltet till dess förstörelse i slutet av 400-talet.

Saltet i dalen kontrollerades av kronan från 1564, då Filip II införde monopol med strikta produktionsregler; monopolet upphörde 1869 och kontrollen återgick till lokalbefolkningen. År 2017 tog FAO upp dalen på listan över världsviktiga jordbruksarvssystem. Bebyggelsen vid dammarna fick stadsrättigheter 1140.

Guidade turer året runt genom besökscentret, som ger detaljerad information om produktionsprocesser, öppettider och utbildningsaktiviteter lämpliga för familjer och forskare som är intresserade av traditionella saltutvinningsmetoder.

Fyra naturliga saltkällor uppstår på grund av ett geologiskt fenomen som kallas diapir, vilket skapar saltlake med en saltkoncentration som överstiger 250 gram per liter, betydligt högre än Atlantens vatten och möjliggör kontinuerlig saltutvinning.