Pantà de Vallfornès, Reservoar i Cànoves i Samalús, Spanien

Pantà de Vallfornès är en reservoar i Vallfornèsbäcken i Cànoves i Samalús, Vallès Oriental. Dess 160 meter långa och 61,5 meter höga damm, med 10 meter bred krön, har en ogenomtränglig kärna av lera och täcks av en konstgjord kulle planterad med träd och buskar. Reservoaren rymmer 2 156 600 kubikmeter och sträcker sig 1 100 meter uppströms.

Byggandet av dammen började i mars 1985 och avslutades 1989, vilket gör den till den första dammen i Katalonien byggd främst av packad jord och sten. Den designades för att reglera vattenflödet från Vallfornès bäcken och förse närliggande städer och gårdar i Besòs-bassängen med vatten.

Mas de Vallfornès, till hälften fästning och till hälften skogvaktarbostad, ligger vid vägen mot Pla de la Calma; det byggdes av herren av Tagamanent och restaurerades 1610 av hans son Dalmau de Rocabertí ur grevarna av Peraladas familj. Kommunerna Cànoves i Samalús och Cardedeu är medlemmar i det bevattningssamfund som delar reservoarens vatten. Vid vattnet står kastanjen Can Cuc, ett monumentalt träd med 14 m diameter och 15 m höjd, i vars stam en kolare sägs ha bott förr.

Tillträdet sker via en ny väg på 1 670 m längd och 5 m bredd som byggdes under arbetena, eftersom den gamla vägen är översvämmad; en andra väg på 160 m längd och 10 m bredd leder upp till dammens krön. Krönet är 10 m brett och går att färdas till fots, och det uppdämda vattnet sträcker sig 1 100 m till dammens ände. De regnigaste månaderna är september och oktober med cirka 109 och 112 l/m², medan juli bara får omkring 43 l/m².

Dammen är en laghetto collinare, en konstruktion av italienskt ursprung: en kärna av packad jord och sten täcktes över och formades till en konstgjord kulle planterad med träd och buskar, så att anläggningen ser ut som en del av sluttningen. Det var den första dammen av detta slag i Katalonien, och modellen spreds senare till andra dammar.