Castillo de Santiago, Slott i Sanlúcar de Barrameda, Spanien

Castillo de Santiago är en senmedeltida gotisk fästning av stampad jord, murverk och huggen sten, med kvadratisk plan, barbakan och torn kring en central vapenplats. I nordöstra hörnet står aula maior, täckt av ett tegelvalv målat med byggherrens emblem, en segur, och det sexkantiga kärntornet efter förebild från Guzmántornet i Tarifas slott.

Castillo de Santiago byggdes 1477–1478 av huset Medina Sidonia under Enrique Pérez de Guzmán y Meneses, andre hertig av Medina Sidonia och sjunde herre av Sanlúcar. Det intog nordöstra hörnet av citadellet som påbörjats under Guzmán el Bueno, Sanlúcars förste herre, vid kanten av ravinen som delar staden. Det förklarades som monument 1972; från 2003 följde en restaurering, efter en kampanj av verkstadsskolan Tartessos 1989–1991.

Slottet visar gotiska drag med lerväggar och stenarbete runt en central gård. Norra porten är dekorerad med en triton och heraldiska sköldar som speglar platsens adliga förflutna.

Byggnaden är lätt synlig från floden och ligger inom gångavstånd från stadskärnan. Besökare bör avsätta tid att utforska museerna inuti, som visar dräkter och historiska kartor som visar platsens betydelse för regionen.

De nedre murpartierna bär en samling gamla klotter och stenhuggarmärken som berättar hur borgen byggdes. Nordporten, kallad "puerta de la Sirena", är signerad vid basen av en av sina profiler av "Marinu de Nea", troligen Marinus de Neapoli, vilket tyder på en napolitansk skulptör.