Gathenhielmska huset, 1700-tals trähus i Majorna, Göteborg, Sverige

Gathenhielmska huset är ett tvåvånings timmerhus med brant valmat sadeltak, uppfört mellan 1743 och 1747 vid Stigbergstorget 7. Gatufasaden är klädd med slät, stående, gråmålad panel som delas av kraftiga pilastrar mellan varje fönsteraxel, vilket ger huset utseende av stenhus. Inne på bottenvåningen finns Kungsrummet med möbler från olika släktgenerationer och intilliggande Versaillessalongen med en kakelugn från uppförandetiden.

Lars Gathenhielm fick marken av Karl XII 1717 som belöning för sin kaparverksamhet; efter hans död 1718 gick den till änkan Ingela och sedan till sonen Anders. År 1737 såldes den till konvojkommissarien Johan Hansson Busck, Gathenhielms svåger, som lät uppföra huset 1743–1747. Den 10 juli 1943 blev det Sveriges första byggnad som skyddades enligt 1942 års kulturminneslag.

Huset har namn efter Lars Gathenhielm, kommendör i svenska flottan och kunglig kapare, som 1717 fick marken här av Karl XII; han dog 1718, innan nuvarande byggnad fanns. Troligen uppfördes huset av hans syster Anna Thalena Gathe och hennes man, konvojkommissarien Johan Hansson Busck. Inne i huset syftar Kungsrummet på Karl XII, som sägs aldrig ha besökt huset i dess nuvarande form.

Huset ligger vid Stigbergstorget 7 i Majorna, i första kvarteret Gatenhjelm, och ägs av Göteborgs kommun sedan 1987; det rymmer en bostad på 160 kvadratmeter. Interiören är inget offentligt museum, så besök beror på kommunens användning och på anordnade öppningar. Det omgivande Kulturreservatet Gathenhielm går att promenera i när som helst.

Den 10 juli 1943 blev huset den första byggnaden i Sverige som skyddades enligt 1942 års lag om kulturhistoriskt märkliga byggnader, efter att ägaren Vera Tham ansökt hos Riksantikvarieämbetet. Den restaurering som konservatorn Johan Nilsson utförde på 1920-talet frilade ljusa målningar som hade övermålats eller dolts bakom tapeter.