Dalby kyrka, Medeltida kyrka i Uppsala kommun, Sverige.

Dalby kyrka ligger på en udde i sjön Ekoln söder om Uppsala. Den har ett rektangulärt långhus, ett smalare kor av tegel i öster och en sakristia vid norra sidan; de vitputsade murarna är av natursten. Skiffertaket i vitt och grått bildar sicksackmönster, och på taknocken står två takryttare av tegel med kopparklädda spiror. Huvudingången finns i södra väggen, där en medeltida korportal är bevarad.

De äldsta partierna är från 1200-talet, då en kyrka med smalare kor än långhus byggdes; dess norra och södra långhusmur finns kvar väster om sakristian. Under folkungatiden (1250–1350) utvidgades kyrkan åt söder och öster, ett nytt kor i långhusets bredd uppfördes och sakristian byggdes, med en runsten inmurad i väggen. År 1659 lät baron Knut Jöransson Posse på Hammarskog uppföra nuvarande stjärnvälvda kor som gravkor åt ätten Posse, med en gravkammare under golvet. År 1845 gjordes långhuset mindre och nuvarande västgavel byggdes; renoveringen 1901–1902 gav kyrkan skiffertaket och de två takryttarna.

Församlingen har fått sitt namn från Dalby på en udde i sjön Ekoln. Inne i kyrkan är den medeltida dopfunten av sandsten från omkring 1200 kyrkans äldsta inventarium; en sexkantig funt av ek som Knut Jöransson Posse skänkte 1659 ersatte den fram till 1902. Triumfkrucifixet från 1300-talet på sydväggen tillskrivs Dalbymästaren.

Platsen kombinerar kyrkobyggnaden med en kyrkogård och betjänar den lokala församlingen. Besökare bör notera att detta är en aktiv plats för gudstjänst där respektfullt beteende förväntas när man utforskar området.

I sakristians vägg norr om koret är en runsten inmurad. Den medeltida korportalen finns kvar i södra muren, och kyrkan ligger på en udde i sjön Ekoln söder om Uppsala.