Elinebergshusen, Bostadskomplex i Helsingborg, Sverige

Elinebergshusen är fem punkthus på 13–15 våningar som står på en gemensam betongsockel vid kanten av en gräsbevuxen sluttning i Helsingborg. Husen är utförda i gult tegel med bruna byggnadsdetaljer, och de släta fasaderna bryts endast av vertikala fönsterslitsar och av sektioner med olika balkonbredd som är förskjutna mot eller från fasaden. De tre mittersta husen ligger längre västerut, de två som flankerar Elinebergplatsen längre österut.

År 1954 utlyste Helsingborg en tävling om en stadsplan i Elineberg; 19 bidrag kom in och tre köptes, men inget antogs direkt. En andra omgång avgjordes på bostadsutställningen H55 1955, där Artons omarbetade förslag valdes. Bygget började 1957 med låghusen i söder, och punkthusen stod klara 1965.

Tornas namn kommer från stadsdelen Elineberg, och deras förskjutna placering ramar in Elinebergsplatsen, parkeringsytan i öster. De tre norra husen har balkonger mot väster och söder mot Öresund, medan de södra husen vetter mot öster och söder. Utzon utformade lägenheterna på de högre våningarna med svagt terrasserade golv så att siktlinjerna leder ner mot havet i stället för mot den ofta grå himlen.

Tornen står på en gemensam betongsockel vid kanten av en grässlänt ovanför en huvudväg, och Elinebergsplatsens parkering omsluts på östra sidan. De tre mittersta husen ligger längre västerut, de två som flankerar platsen längre österut. Anläggningen ses från den offentliga platsen och kringliggande gator; marken sluttar, räkna med ojämna gångvägar.

Fyra av bostadstornen fick 2009 tillstånd att installera små vindkraftverk på taken för att förse lägenheterna med energi. Denna integration av förnybar energi var ett tidigt steg i utvecklingen av hållbara bostäder i Norden.