Holmfastristningen, Runsten i Södertälje, Sverige

Holmfastristningen (Sö 311, Sö 312, Sö 313) är ristad på en och samma orörliga berghäll intill Holmfastvägen i Södertälje. Sö 311 är en skadad ormslinga 1,2 meter hög i Urnesstil Pr3; Sö 312 är 1,5 meter hög, omsluter ett kristet kors i stil Pr4 och avslutas med runmästaren Östens signatur; Sö 313 är rent ornamental och visar en mager varg med hängande tunga, runormar och ett flätat ringkors.

De tre ristningarna på en och samma häll dateras till 1050–1080 och signerades av runmästaren Östen. Sö 312 berättar att Holmfast lät röja väg och göra bro efter sin far Gamal, som bodde i Näsby vid sjön Måsnaren cirka tre kilometer västerut. Sö 311 är till minne av Holmfasts mor Ingegärd. Där marken var sank förstärktes vägen med sten eller trä, och dagens Holmfastvägen följer fortfarande den gamla färdvägen.

Ristningen kallas Holmfastristningen efter Holmfast, som lät röja väg och göra bro efter sin far Gamal, som bodde i Näsby, och sin mor Ingegärd. Texten avslutas med bönen "Gud hjälpe hans ande", och ringkorset visar att släkten var kristen.

Stenarna ligger på en bergvägg direkt bredvid den gamla vägen och är lätta att upptäcka när man passerar. Besök under dagsljus för att tydligt se de fina ristningarna och de djurformade mönstren inristade i ytan.

Sö 312 är den enda bevarade inskrift som Östen signerat: han satte helt enkelt sitt namn sist i texten, utan verb som "ristade". Två andra hällar i Urnesstil, Sö 338 i Turinge och Sö 344 vid Kiholm, tillskrivs honom enbart på stilistiska grunder.