Blasieholmen, Halvö i centrala Stockholm, Sverige

Blasieholmen är en halvö i centrala Stockholm som sträcker sig österut i vattnet mellan Norrmalm och ön Skeppsholmen. Bron Skeppsholmsbron förbinder den med Skeppsholmen och är den enda direkta landförbindelsen mellan de två områdena.

Blasieholmen var ursprungligen en liten ö som hette Käpplingen och som förenades med Norrmalm när vattendraget Näckström fylldes igen på 1600-talet. På 1550-talet flyttades stadens skeppsgård hit och ön fick namnet Skeppsholmen; efter att varvet flyttat till dagens Skeppsholmen på 1640-talet tog namnet Blasieholmen gradvis över fram till 1670-talet. Holmen Myntholmen, senare Kyrkholmen, förenades med Blasieholmen när kanalen mellan dem fylldes igen för Nationalmuseum, som invigdes 1866.

Sveriges Nationalmuseum ligger på Blasieholmen och visar målningar, skulpturer och konsthantverk från Sverige och övriga Europa. Byggnaden vetter mot vattnet och dess fasad syns från andra sidan viken, vilket gör den till en referenspunkt för den som promenerar längs stranden.

Blasieholmen saknar formell avgränsning, men mot city brukar gränsen dras längs Grevgränd, Arsenalsgatan och Nybrokajen. Kajen vid Södra Blasieholmshamnen, även kallad Strömkajen, fortsätter söderut till Skeppsholmsbron och vidare över till Skeppsholmen och Kastellholmen. Halvön omges av vatten i tre väderstreck, så strandlinjen kan följas från Nybroviken fram till bron.

Namnet Blasieholmens ursprung är inte klarlagt: källorna anger två kandidater, stadsskrivaren Blasius Olsson Rask, verksam i Stockholm 1544–1567, och den skotskättade köpmannen Blasius Dundej, som på 1590-talet ägde många fastigheter i staden. Det äldre namnet Skepparholmen ersattes av Blasieholmen på 1670-talet.